Den djupgående guiden till Bitcoin som inte kommer att lämna dig frustrerad

De flesta förstår inte konceptet med Bitcoin och hur det fungerar. Vår omfattande guide gör en djupdykning på ett lättförståeligt sätt som inte kommer att gör dig förvirrad eller frustrerad. Dela

Har du hört talas om Bitcoin?

Det är nästan en retorisk fråga på det här laget, eftersom Bitcoin snabbt blir allt populärare och diskuteras oändligt i media. Men detta betyder inte att alla förstår vad det är.

Faktum är att de flesta inte gör det, främst på grund av allt det tekniska med den bakomliggande teknologin, vilket kan vara väldigt avskräckande.

Vårt mål med denna guide är att förklara de väsentliga begreppen rörande blockchain och Bitcoin på ett enkelt sätt. Detta kommer att bli en lång guide, så vi delade upp den i sektioner som är lättare att smälta.

Begreppet Bitcoin och blockchain innehåller många specifika termer. För snabba definitioner kan du hänvisa till denna ordlista.

1. Hur Bitcoin kom att vara

A. Vem uppfann Bitcoin?

Bitcoin uppfanns av en anonym person under pseudonymen Satoshi Nakamoto. I oktober 2008 publicerade han en avhandling och cirkulerade den i hela den kryptografiska communityn.

2009 slutförde Nakamoto koden för Bitcoin-programvaran och bjöd även in andra personer från öppen källkod-communityn att bidra till den.

Han utvann det första blocket själv 3 januari 2009. Enligt de offentliga registren över hans Bitcoin-adresser äger han för närvarande Bitcoin värda över 19 miljarder dollar – vilket gör honom till den 44:e rikaste personen i världen.

Men ingen vet i verklighet vem SatoshiNakamoto är. Många journalister har gjort undersökningar, och det har spekulerats att han är diverse studenter eller kändisar, men inget har ännu bevisats. Det kan låta löjligt, men vissa har även hävdat att SatoshiNakamoto är en tidsresenär från framtiden.

Det som inte är upp till debatt är att Satoshi Nakamoto genom att uppfinna Bitcoin har revolutionerat konceptet pengar och löst många av de problem som uppstår med traditionell valuta.

B. Problemet med traditionell valuta

Alla vet hur man tar ut pengar från en bankomat och hur man köper ett paket tuggummin. Men hur många av oss vet egentligen hur dessa transaktioner fungerar? Varför accepterar alla att dessa metallskivor och papperslappar har något värde?

Traditionellt var valutor bundna till en fysisk varasom guld. Så, till exempel, år 1900 var guld värt 0,73 dollar per gram. Detta innebar att de amerikanska myndigheterna bara fick trycka upp pengar för 0,73 dollar om de hade ett gram guld i reserverna för att backa upp det med. Det innebar också att alla innehavare av amerikanska pengar kunde gå till myndigheterna och byta den mot motsvarande värde i guld.

I USA slutade systemet 1971 då den amerikanska dollarn blev en fiatvaluta, vilket betyder att den inte har något inneboende värde. Under de senaste årtiondena har alla världens största valutor konverterats till fiatsystemet.

I dessa fall bestäms valutans värde av tillgång och efterfrågan och upprätthålls av folks förtroende för ekonomin. Medan detta låter staten främja ekonomisk stabilitet genom ekonomiska kontrollaspekter som kreditgivning, likviditet och räntesatser, kan det också leda till att staten trycker upp mer pengar än den borde – vilket orsakar hyperinflation.

Ett annat problem med fiatvalutor är att faktumet att systemet är centraliserat innebär att det krävs mycket reglering. Med andra ord måste alla transaktioner hanteras av en finansiell organisation – t.ex. ett kreditkortsföretag eller en bank – för att säkerställa att de genomförs korrekt. Därför betalar du ofta en avgift när du går till en bankomat som inte hör till din bank, eller när du överför pengar från ditt konto till en kompis.

Du kan läsa mer om decentraliserad valuta i den här artikeln.

C. Bitcoin löser problemen med centraliserade valutor

Bitcoin strävar efter att lösa problemen med fiatvalutor.

Med Bitcoin kan man överföra pengar till vem som helst inom några sekunder och med en minimal transaktionsavgift. Detta är möjligt eftersom Bitcoin-systemet är decentraliserat.

I grund och botten är Bitcoin en distribuerad decentraliserad liggare där alla finansiella transaktioner registreras. Denna liggare implementeras genom en teknik som kallas blockchain. Varje block på blockchainen representerar en serie transaktioner. När tillräckligt med transaktioner har utförts är blocket färdigt och kan inte ändras.

Med hjälp av denna offentliga liggare vill Bitcoin lösa ett antal problem:

  1. Decentralisering: Det viktigaste inslaget i Bitcoin är att det är decentraliserat, vilket betyder att det inte styrs av en enda myndighet eller person. Koden för mjukvaran är öppen och underhålls av volontärer. Systemet drivs av ett öppet nätverk av datorer spridda runt om i världen. Den som vill delta kan vara med och börja bidra.
  2. Anonymitet: Till skillnad från traditionella finanssystem behöver Bitcoins programvara inte veta vem du egentligen är. Din identitet är din Bitcoin-adress. Din förmåga att genomföra finansiella transaktioner beror endast på om du har tillräckligt med pengar på ditt konto.
  3. Oföränderlighet: Bitcoin-nätverket och den underliggande blockchainen är oföränderliga. Det betyder att en transaktion inte kan återkallas när den är klar. Detta säkerställer att personen som pengarna skickades till faktiskt tar emot dem. Man kan tro att detta vore problematiskt för e-handel, där köparen behöver skyddas. Men även med Bitcoin kan detta uppnås med depositionskonton.
  4. Begränsad tillgång: Traditionella fiatvalutor har obegränsad tillgång, eftersom reservbankerna kan trycka upp så mycket pengar som de vill ha. Antalet Bitcoin som någonsin kan produceras är dock begränsat till 21 miljoner. Värdet av valutan bestäms av efterfrågan och de upplevda fördelar som människor ser i den.

Låt oss nu göra en djupdykning för att förstå hur Bitcoins bakomliggande teknik fungerar. För att göra detta ska vi titta på problemen i samband med att bygga ett decentraliserat valutasystem och se hur Bitcoin-systemet löser dem.

2. Bitcoin-protokollet

A. Bitcoin verifierar användaren med en digital signatur

När du går till en bank för att göra en transaktion behöver du verifiera dig själv. Du kan göra detta med ditt körkort, legitimation eller din signatur. I vilket fall är dessa mekanismer på plats så att det bara är du som får ta ut eller överföra pengar som du äger. Om någon försöker imitera dig skulle han kommas på (förhoppningsvis).

Som har förklarats ovan använder Bitcoin en offentlig liggare som alla registrerar sina transaktioner i. Men vad hindrar människor från att lägga till bedrägliga transaktioner som gynnar dem? Till exempel kan Bob helt enkelt lägga till i liggaren att Alice skickade honom pengar.

För att förhindra detta skickas transaktioner till nätverket tillsammans med en digital signatur.

En digital signatur säkerställer två saker:

  1. Meddelandet har skickats av den utsedda avsändaren.
  2. Meddelandet har inte manipulerats.

Denna digitala signatur skapas med en hash-algoritm och asymmetrisk kryptering.

Hashing är användningen av en algoritm som irreversibelt omvandlar en inmatning till en unik utgång med en fast längd. Hash-algoritmen som används av Bitcoin är SHA256, vilket innebär att utgången – även känd som en hash eller digest – är 256 binära siffror (dvs. ettor och nollor).

Du kan tänka på hashing som en matematisk teknik med vilken man kan konvertera ett inmatningsvärde till ett utgångsvärde väldigt snabbt. När det däremot anges ett utgångsvärde är det praktiskt taget omöjligt att räkna ut det inmatade värdet som användes för att få motsvarande resultat.

Ett sätt att föreställa sig detta är metaforiskt, med ingången som mjöl, socker, ägg etc. och utgången som en tårta. Algoritmen är ugnen som gör råvarorna till den färdiga produkten. När man väl har tårtan är det omöjligt att göra den tillbaka till råvarorna igen. Det är också omöjligt att bestämma exakt vilka råvarorna var och hur mycket av varje som användes.

För att skapa en digital signatur måste meddelandet som sänds till nätverket först vara hashat. Sedan måste hashen krypteras.

Som nämnts ovan är krypteringstypen som används av Bitcoin känd som asymmetrisk kryptering – en slags kryptering som använder så kallade offentliga och privata nycklar.

Hur det här fungerar är att varje person har en offentlig och privat nyckel som motsvarar varandra. Medan både den offentliga och privata nyckeln kan användas för att kryptera ett meddelande, måste den andra nyckeln användas för att dekryptera det. Med andra ord, om du krypterar med en allmän nyckel måste den dekrypteras med en privatnyckel och vice versa.

Den privata nyckeln tillhör en person och ingen annan har tillgång till den. Däremot kan du ge vem som helst din offentliga nyckel. Så säg att Alice vill skicka ett privat meddelande till Bob. Alice krypterar meddelandet med hjälp av Bobs offentliga nyckel som han gav henne. Eftersom Bob är den enda med sin privata nyckel är han den enda som kan dekryptera det. Om Bob vill skicka ett privat meddelande till Alice krypterar han det med sin offentliga nyckel, och endast hon kan dekryptera det med sin privata nyckel.

Med Bitcoin är syftet inte att skicka ett privat meddelande – kom ihåg att liggaren är offentlig. Asymmetrisk kryptering tjänar ändå syftet att se till att meddelandet faktiskt skickades av personen du tror att det var, och att det inte har manipulerats.

Så låt oss säga att Alice vill skicka en Bitcoin till Bob. För att göra så sänder hon två saker till nätverket:

  1. Ett meddelande (med uppgifter om transaktionen). Transaktionen är inte krypterad och innehåller länken till tidigare transaktioner. Den innehåller också inmatnings- och utgångsvärden som hjälper till att bestämma om det finns tillräckligt med pengar för att transaktionen ska anses vara giltig.
  2. En digital signatur (dvs.hash-meddelandet som hon krypterat med sin privata nyckel)

Bob verifierar sedan transaktionen genom att:

  1. Använda hash-algoritmen för meddelandet. Detta ger honom Hash A.
  2. Dekryptera den digitala signaturen som Alice skapade med sin offentliga nyckel. Detta ger honom Hash B.

Eftersom båda hasharna kom från samma meddelande borde de vara desamma. Om de är det visar det sig att meddelandet inte är manipulerat. Och eftersom Bob kunde dekryptera det hashade meddelandet med Alices offentliga nyckel, och Alice är den enda som har tillgång till sin privata nyckel, säkerställer det också att meddelandet kom från henne.

B. Hur Bitcoin lagrar information

Ett annat potentiellt problem med ett decentraliserat nätverk som Bitcoin är lagring.

Var kan vi lagra allas saldon och deras transaktionshistorik?

I konventionella centraliserade system finns det dedikerade servrar som ägs och underhålls av finansinstitut, till exempel banker, som lagrar all data. Även om denna information ska vara mycket säker och konfidentiell har det under senare år inträffat flera fall av hackare som kommer åt denna information.

I Bitcoin-systemet finns ingen enskild auktoritet som kontrollerar datan. Istället är all information offentlig.

Bitcoin gör detta genom att använda ett distribuerat peer-to-peer-nätverk. Datan distribueras över tusentals deltagande datorer, kallade noder, som är anslutna via internet. Varje nod har tillgång till liggaren (eller blockchainen) som uppdateras varje gång en ny transaktion (eller ett block) läggs till.  

Dessa transaktioner görs enligt en uppsättning regler som kallas Bitcoin-protokollet.

C. Hur transaktioner utförs

Tänk att Alice vill skicka en Bitcoin till Bob.

Först måste vi verifiera att Alice verkligen äger minst en Bitcoin. I blockchain-nätverket finns ingen enskild post där du kan se hur mycket valuta en person äger. Istället erhålls saldot genom att beräkna alla tidigare transaktioner, kallad transaktionskedjan.

När du först laddar ner Bitcoin-programvaran får du en fullständig kopia av transaktionskedjan (vilket är varför nedladdningen kan ta upp till 24 timmar). När du väl har transaktionskedjan är det lätt att bestämma Alices nuvarande saldo.

När det är verifierat att Alice äger tillräckligt med Bitcoin för att göra transaktionen är nästa steg att skicka transaktionsmeddelandet. Detta meddelande innehåller avsändarens och mottagarens adresser, beloppet som överförs och en digital signatur skapad av avsändaren. När det sänds offentligt kan alla noder i nätverket vidarebefordra meddelandet och hämta det för körning.

Innan den körs läggs transaktionen till en grupp av obekräftade transaktioner, känd som en mempool (dvs. minnespool). Därifrån hämtas det av grävare.

Grävare är i princip medlare som validerar transaktioner. (Detta kommer att förklaras mer detaljerat nedan.) När transaktionen är validerad lägger grävaren till den till det nyaste blocket. Ett block har en fast storlek, så efter ett visst antal transaktioner måste ett nytt block skapas. Det aktuella blocket är kopplat till tidigare block och bildar en blockchain.

Men vem bestämmer vilka transaktioner som ska läggas till i det senaste blocket?

Vanligtvis kan grävare fritt välja eller lämna vilka transaktioner som helst. För att få dem att välja din kan du betala dem en liten del av transaktionen. Detta bör dock inte ses som nödvändigt, eftersom grävare har ett annat incitament för att göra block, så kallad blockbelöning.

När ett nytt block läggs till kedjan belönas grävaren som skickade den med nya Bitcoin. Det exakta beloppet har förändrats över tiden och minskar medan nätverket växer. Blockbelöningar är systemets naturliga sätt att trycka nya pengar.

När transaktionen blir en del av blockchainen utförs den officiellt.

D. Hur block valideras

Ovan diskuterade vi hur nyligen verifierade transaktioner läggs till i ett block, vilka sedan läggs till i den befintliga blockchainen. Men hur vet vi att de nya transaktionerna är legitima?

Grävare måste uppvisa ett bevis på arbete.

Ett bevis på arbete är det begrepp enligt vilken den mest pålitliga versionen av liggaren är den som har haft mest beräkningsarbete gjort åt sig. Bevis på arbete kräver att data är svårt och tidskrävande att skapa, men enkelt och snabbt att validera.

Detta görs med hjälp av hashing-tekniken som diskuteras i avsnittet om digitala signaturer. Som du kommer ihåg skapas en hash genom att en algoritm körs på en inmatning för att skapa en utgång med en fast längd.

Här måste grävare lösa ett matematiskt pussel för att lägga till sitt block till den befintliga blockchainen, och det här pusslet tar lite tid att lösa. Detta pussel är att gissa en inmatning som leder till en hash som börjar med ett visst antal nollor.  

Så här fungerar det:

Säg att en grävare arbetar på ett block. Ovanpå det här blocket finns det föregående blocketshash i blockchainen. Under det finns alla transaktioner som grävare har gjort. Under det lägger grävaren ett nummer som kallas för nonce. Sedan utför han en hash-algoritm på hela blocket.

Som nämnts ovan är hans mål att få en hash som börjar med ett visst antal nollor. Om inmatningen ändras bara lite kommer det att resultera i en helt annan utgång, som du kanske minns. Detta betyder att för att få rätt antal nollor behöver grävare ett mycket specifikt nummer längst ner. Så hur vet grävaren vilket nummer som ska sitta där?

Det gör han inte.

Han har inget annat val än att slumpmässigt gissa olika nummer tills han får rätt hash. Den grävare som först klarar av att göra detta får sitt block tillagt i blockchainen.

Enligt Bitcoin-protokollet bör hela processen ta cirka 10 minuter. Eftersom det ständigt finns nya grävare med olika mängder datakraft kommer antalet nollor som krävs regelbundet ändras.

Denna process tillåter inte bara att nya block läggs till i kedjan. Den utför också en annan mycket viktig funktion – den säkerställer säkerheten och integriteten för hela systemet.

Hur gör den det?

För att varje block innehåller det sista blockets hash som sitt huvud skulle minsta lilla ändring av ett tecken i någon av transaktionerna inte bara leda till en förändring i blockets hash – men till varje enskilt block i kedjan.

Detta betyder att om någon vill ändra en transaktion skulle de behöva räkna om varje enskilt block som kom före, vilket skulle kräva en omöjlig mängd datorkraft. Det innebär också att blockchainen blir säkrare varje gång ett nytt block läggs till.

E. Hur bevis på arbete förhindrar dubbelspendering

Tänk att Alice har en nätbutik som accepterar Bitcoin-betalningar. Bob går till hennes hemsida och lägger en beställning på en iPhone. Om Bob väljer Bitcoin som betalningsalternativ väntar Alice naturligtvis på betalningsbekräftelsen innan iPhonen skickas.

Men på grund av hur blockchain fungerar kan Bob försöka lura Alice genom att initiera två transaktionsmeddelanden med samma signatur – ett där han skickar pengarna till Alice och ett annat där han skickar det till sig själv på en annan adress.

När Alice ser transaktionsmeddelandet som skickar pengarna åt henne skulle hon skicka produkten. Men om transaktionen där Bob skickar pengarna till sig själv blir en del av blockchainen före den legitima transaktionen, så är det den som går igenom – så det slutar med att Bob får sin iPhone gratis.

Detta får det att verka som om Alice vore smart så skulle hon inte skicka iPhonen direkt efter att transaktionen skickades. Istället skulle hon vänta tills den är i blockchainen.

Men till och med detta är faktiskt inte ens tillräckligt bra.

Detta beror på att det ibland läggs till mer än ett block åt gången, vilket skapar en förgrening i kedjan. I dessa fall kan nästa grävare som avslutar ett block välja vilken gren han vill lägga till på. Ganska snabbt kommer en gren att bli längre än den andra. När detta händer dumpas den kortare grenen, och alla transaktioner på den skickas tillbaka till mempoolen.

På grund av detta rekommenderas man att vänta tills minst sex block har lagts till i kedjan innan man anser att en transaktion är gjord. De transaktioner som nyligen har lagts till blockchainen kallas ibland för heta transaktioner.

Här ser vi igen hur bevis på arbete – dvs. att göra mera beräkningsarbete – säkrar transaktioner.

Men låt oss ta en titt på en annan hypotetisk händelse: Vad händer om Bob lyckas skapa två grenar:Ett med ett block som innehåller den legitima transaktionen och ett med den bedrägliga? Och vad händer om han lade till på den bedrägliga i samma takt som andra grävare lade till på den legitima? Alice, som ser hur grenen med den legitima transaktionen växer, skulle få en falsk känsla av säkerhet, vilket får henne att skicka iPhonen. Så småningom kan Bob dock göra sin kedja längre, vilket skickar den legitima transaktionen tillbaka till mempoolen. Eftersom den har samma signatur som den bedrägliga transaktionen anses den vara ogiltig om den tas upp igen.

Det är en intressant hypotes, och i teorin kan den fungera.

Men i praktiken är det omöjligt.

Detta beror på att det tar beräkningskraft och tid att lösa och lägga till ett block. Till och med med en oerhört kraftfull processor skulle Bob behöva kontrollera mer än hälften av all processorkraft på Bitcoin-nätverket för att kunna lyckas med detta. Därför kallas detta begrepp ibland för en 51-procentattack.

I verkligheten skulle grenen med den legitima transaktionen bli längre, och den bedrägliga transaktionen skulle dumpas tillbaka till mempoolen. När den väl tas upp av en annan grävare skulle den anses vara ogiltig, eftersom signaturen redan användes i den legitima transaktionen.

Med detta sagt, även om Bob på något sätt lyckades få kontroll över nätverket skulle tiden och resurserna som krävs för att lura systemet helt enkelt inte vara värt det. Han skulle tjäna mer Bitcoin bara genom att gräva enligt reglerna.

3. Hur man använder Bitcoin

Det finns många sätt man kan använda Bitcoin, men alla involverar i princip samma process. Det finns tre steg till att använda Bitcoin: Att skaffa Bitcoin, hantera din plånbok samt handla varor och tjänster med Bitcoin. Låt oss titta på stegen en efter en:

A. Att skaffa Bitcoin

Förutom att gräva efter Bitcoin (vilket vi diskuterade i avsnitt 2) kan du helt enkelt köpa dem. Detta kan göras genom en online-börs eller genom att göra en transaktion över disk (också kallat OTC, ”Over The Counter”).

Transaktioner över disk är handel som görs med en annan individ – vanligtvis via en mäklare som hanterar förhandlingarna. Detta är den föredragna metoden för dem som vill köpa mycket stora summor Bitcoin (dvs. för hundratusentals eller flera miljoner dollar). Detta beror på att börsar inte har likviditeten för att hantera så stora transaktioner.

Även om handel över disk inte regleras som börsar kommer en välrenommerad mäklare att se till att inga bedrägerier sker. Några högt uppsatta mäklare inkluderar Kinabaserade Richfund, New Yorks Genesis Global Trading och Londonbaserade Bitstocks.

För den vanliga Bitcoin-användaren är börsar, såsom Coinbase, Coinmama eller itBit, det säkraste och enklaste sättet att skaffa Bitcoin. För att undvika valutaväxlingsavgifter är det bäst att köpa från en börs i ditt land, vilket vanligtvis kommer att vara direkt integrerat med lokala banker.

Börsar är extremt lätta att navigera. Man går bara till webbplatsen och följer registreringsanvisningarna så kan man börja köpa Bitcoin med en gång.

Det som är viktigt att notera är att de flesta börsarna kräver personuppgifter som ditt namn, e-post och telefonnummer. Och självklart, om du använder ditt kreditkort för att köpa Bitcoin eller gör det via banköverföring kommer de också att ha de uppgifterna.

du kan förlora din anonymitet.du kan förlora din anonymitet.

B. Hantera din plånbok

I Bitcoin-nätverket innebär att äga Bitcoin helt enkelt att ha en adress och privat nyckel. Som vi diskuterade ovan låter den här privata nyckeln dig kryptera digitala signaturer.

Utan en privat nyckel har du ingen åtkomst till dina Bitcoin och inget sätt att bevisa att de tillhör dig, så du borde hålla den så säker som möjligt.

Du får en privat nyckel när du får din Bitcoin-adress. Nyckeln är 256-bitars längd data, som också kan representeras alfanumeriskt. Till exempel använder folk det ibland i hexadecimal form – vilket betyder 64 tecken inom intervallet 0-9 eller A-F. Det vanligaste alternativet är att använda Wallet Import Format (WIF), som är 51 alfanumeriska tecken, vara den första alltid är nummer 5.

Här är ett exempel på en privat WIF-nyckel:

5KJvsngHeMpm884wtkJNzQGaCErckhHJBGFsvd3VyK5qMZXj3hS

förlora din privata nyckel är som att förlora dina Bitcoin. Om du förlorar din privata nyckel kan du inte återfå dina Bitcoin. Om någon annan på samma sätt får tag på din privata nyckel kan han eller hon ta ut alla dina Bitcoin.

Så hur skyddar man sina privata nycklar och mynt?

Ett alternativ är att lagra sina mynt offline. Att lagra sina mynt och privata nycklar på en USB-enhet garanterar att angripare och hackare inte kan stjäla din information. Men om du förlorar den enheten – eller om någon lyckas stjäla den fysiskt – är du körd.

Ett annat alternativ är att lagra dina Bitcoin hos en tredjepartsleverantör – eller klient – som erbjuder en Bitcoin-plånbok. Det är en slags programvara som lagrar adresserna och nyckelparen för alla dina Bitcoin-transaktioner.

Men det växande antalet attacker dessa dagar som riktar sig mot kryptobörsarna har gjort det lite osäkert att lagra nycklar med dem. Det rekommenderade tillvägagångssättet är att man lagrar sina nycklar offline.

C. Göra transaktioner med hjälp av Bitcoin

Att göra transaktioner med Bitcoin är mycket enkelt. Om det finns en viss person som du vill skicka pengar till behöver du bara deras Bitcoin-adress som du kan skriva in i din Bitcoin-klient. Om personen du skickar pengar till använder samma klient som dig är det enda du behöver göra att ange e-postadressen de kopplade till sitt konto.

Nätföretag som accepterar Bitcoin har vanligtvis en knapp som man klickar på som automatiskt tar dig till din plånbok, vilket låter dig göra betalningen därifrån. För plånböcker installerade på mobila enheter ger de dig ofta en QR-kod som du kan skanna med din telefon.

4. Hur man tjänar pengar på kryptovalutor

Blockchain-tekniken är helt ny och det finns många möjligheter att tjäna pengar på den. Det finns i princip två sätt att göra det på – genom grävning och investering.

A. Bli en grävare

Att gräva är en långsam men säker metod för att tjäna pengar på Bitcoin och andra kryptovalutor. Som du minns är grävare människorna på nätverket som validerar transaktioner i utbyte mot en belöning. När det gäller Bitcoin finns det två typer av belöningar – en som fås för att lägga till ett nytt block och en annan för att ta upp en viss transaktion.

Olika kryptovalutor har olika mekanismer för att betala grävare. Vissa kan bara betala för transaktionsavgifter, medan andra stimulerar dem med diverse andra medel.

Du kan delta i grävningsprocessen genom att donera processorkraft till nätverket. Eftersom processorkraft kräver elektricitet är det viktigt att överväga hur dina vinster från grävning jämförs med de kostnader som du kommer att ådra dig. Detta beror på vilket land du befinner dig i och hur billig elen är där. Den extremt låga energikostnaden i Kina är anledningen till att majoriteten av grävarnätverket finns där.

Andra faktorer som bidrar till dina beräkningar är din hårdvaras hash-kraft och det nuvarande Bitcoin-värdet.

För seriösare grävare finns det specialiserad maskinvara med hög hash-frekvens som ger grävare bättre odds för att lösa ett block. En ASIC (ApplicationSpecificIntegrated Circuit) är den allmänna termen som används för en sådan enhet. Med kombinationen ASIC och billig el kan det vara lönsamt att börja i grävarbranschen.

Du kan antingen vara en enskild grävare eller en del av en grupp grävare som delar processorkraft. Den sistnämnda kallas för en grävarpool och är i allmänhet en bra idé för dem som inte har mycket hårdvara. I en grävarpool får medlemmarna betalt i proportion till hur mycket processorkraft de bidrar med. För Bitcoin-grävning är följande pooler välkända:

  1. Bitfury – baserad i Georgien
  2. BTC.com – baserad i Kina
  3. Slush – baserad i Tjeckien

För andra kryptovalutor måste du undersöka vilka pooler som är värda att gå med i. I allmänhet skapas pooler så snart som en valuta börjar få dragkraft.

B. Investera i kryptovalutor

Direkta investeringar är ett snabbt men riskabelt sätt att tjäna pengar på kryptovalutor. Om du inte har tid eller resurser för grävning kan du helt enkelt köpa kryptovalutor från en börs. Bitcoin har visat häpnadsväckande avkastning under de senaste åren och har fångat alla slags investerares uppmärksamhet.

Medan du kan köpa kryptomynt när som helst, finns det en särskild tidsperiod när möjligheten till vinst (och förlust) är som högst. Detta sker under en ICO (Initial CoinOffering). För dem som är bekanta med kapitalplacering kan man säga att det liknar en börsintroduktion (eller IPO, Initial Public Offering).

En ICO är en händelse där kryptomynt först introduceras för världen och ännu inte har blivit värderade. Vid den tidpunkten bedömer potentiella investerare projektet och beslutar över att investera i det eller inte. Om projektet genomförs och får dragkraft ökar myntets värde och ger dem en vinst.

Låt oss titta på några intressanta historier där folk köpte Bitcoin och senare blev chockade.

  1. År 2009 köpte en norsk student som forskade i kryptering 5 000 BTC för cirka 27 dollar, och glömde sedan bort det helt och hållet. Fyra år senare, när media tog in Bitcoin i rampljuset, kom han ihåg sitt köp och blev förvånad över att det var värt över 886 000 dollar. Han sålde hälften för att köpa en lyxvilla i ett lugnt område i Oslo, och resten är värt 28 miljoner dollar enligt dagens växelkurs.
  2. Den 22 maj 2010 köpte datorprogrammeraren Laszlo Hanyecz två pizzor med Bitcoin. Han betalade omkring 10 000 BTC, som vid den tiden bara var värda 41 dollar. Men enligt den nuvarande växelkursen är dessa Bitcoin värda mer än 67 miljoner dollar, vilket gör dem till de dyraste pizzorna som någonsin köpts. I en intervju sa Laszlo att eftersom Bitcoin knappt hade något värde då, var han upphetsad över att han kunde köpa någonting med dem.
  3. James Howell, en it-ingenjör från Newport, började gräva Bitcoin med sin bärbara dator 2009. Han samlade in över 7 500 Bitcoin och slutade sedan. Senare sålde han sin bärbara dator på eBay, men innan han gjorde det tog han bort hårddisken där hans privata Bitcoin-nycklar lagrades. Han sparade hårddisken i en låda och hoppades på att få betalt när värdet på Bitcoin ökade. Men några år senare kastades hårddisken bort i misstag när huset städades. Enligt dagens växelkurs är de förlorade Bitcoinen värda över 85 miljoner dollar. James ville genomföra en sökning på soptippen – en dyr och komplex uppgift – men av miljöhänsyn och risken för att farliga gaser skulle läcka ut skedde aldrig detta.

Även med alla dessa berättelser om stora ökningar i Bitcoins värde bör investerare dock komma ihåg att värdet på kryptovalutor kan fluktuera vilt. Till exempel har Bitcoin under de senaste sex månaderna ökat och sjunkit dramatiskt i värde.

Kryptovalutor är i allmänhet mycket flyktiga. Bara för att värdet på Bitcoin har ökat enormt tidigare garanterar inte detta att det kommer att fortsätta göra det i framtiden.

Vårt råd är att inte investera mer än du har råd att förlora. LÄGG INTE ut alla eller en stor del av dina hårt förvärvade pengar och hoppas på bra avkastning. Du kan ha tur, men det är inte värt att riskera att förlora allt om priset sjunker betydligt. Du kan se de senaste Bitcoin-växelkurserna i vår Bitcoin-kalkylator.

5. Är Bitcoin lagligt?

Med Bitcoins ökande popularitet har kryptovalutor i allmänhet blivit uppmärksammade av myndigheter och finansinspektioner. Till skillnad från förfalskad fiatvaluta, som är olaglig, är Bitcoin lagligt i de flesta länder.

Men på grund av Bitcoins anonyma och oreglerade karaktär har många regeringar dock begränsat användningen. Vissa oroar sig över att Bitcoin och andra kryptovalutor kommer att leda till att staten tappar finansiell kontroll.

De flesta länder har inte tydliga lagar om användningen av kryptovalutor, så människor är ofta förvirrade över dess status. Därför är det bäst att kontrollera landets lagar om Bitcoin och komma ihåg att dessa lagar kan komma att ändras.

Det är helt olagligt att äga Bitcoin i Algeriet, Colombia, Nepal, Bangladesh och flera andra länder. Som motsats är Bitcoin inte bara lagligt i USA, utan anses vara en handelsvara av CFTC (CommodityFutures Trading Commission). När det gäller skatter är lagarna samma som för någon annan tillgång.

I många länder, såsom Indien, hamnar Bitcoin i gråzonen, där regeringen inte har förklarat det olagligt, men motverkar användningen genom att utfärda varningar mot det.

Något som inte behöver nämnas är att man inte ska använda Bitcoin för att köpa eller sälja olagliga varor eller tjänster. Om en typ av transaktion är olaglig med hjälp av fiatvaluta, är det också olagligt att använda Bitcoin, eller någon annan kryptovaluta för den delen.

6. Den mörka sidan av Bitcoin

Även om Bitcoin har många fördelar – som vi har diskuterat ingående – är vissa myndigheters varningar mot Bitcoin inte helt ogrundade.

Detta beror på att det finns kriminella element som försöker dra nytta av all spänning och mediahype kring Bitcoin. Till exempel finns det cyberkriminella som bedrägligt utlovar astronomisk avkastning på investeringar. Först efter att pengarna har försvunnit inser de att de har blivit lurade. Många myndigheter driver därför informationskampanjer som råder människor att hålla sig skeptiska och investera försiktigt.

Det finns också många andra sätt som kryptovalutor missbrukas:

  1. På grund av anonymiteten och lättheten med att överföra Bitcoin har terroristgrupper försökt samla medel via sociala medier med hjälp av sina Bitcoin-adresser. Fastän detta inte har varit mycket framgångsrikt tidigare finns det inga garantier för att terroristerna inte kommer att lyckas någon gång. Det är dock värt att notera att ens anonymitet är begränsad till blockchain-nätverket. När Bitcoin väl har konverterats till en annan valuta kan ens identitet och transaktioner spåras via din IP-adress. Och eftersom varje transaktion på blockchainen är offentlig är det väldigt enkelt att spåra förflyttningen av medel.
  2. Den 12 maj 2017 inträffade ett stort ransomwareutbrott, känd som Wannacry-attacken, världen runt. Denna malware tog kontroll över offrens datorer och krävde pengar i utbyte mot att överlåta dem. Medan den ransomware som användes inte var ny, var ett av de anmärkningsvärda dragen med denna attack att pengarna krävdes i form av Bitcoin. Denna händelse gav självklart Bitcoin mycket dålig publicitet. För att förstå mer om ransomware och malware kan du kolla in den här artikeln.
  3. Det finns många internetbedrägerier som har lett till att människor har fått sina Bitcoin stulna. Nätbanker har vanligtvis flera skyddslager, såsom ett lösenord, tvåfaktorsautentisering, engångslösenord etc. Men för Bitcoin behöver man bara få tag på en privat nyckel för att helt tömma någons plånbok. Lurendrejare stjäl dessa nycklar från människors datorer med tangentloggare, trojaner och phishing-attacker. Därför är det viktigt att skydda din Bitcoin-plånbok lika väl som du skulle skydda dina kontanter. En annan typ av bedrägeri är känt för att utföras av vissa säljare på internet: De annonserar ut en produkt med en enorm rabatt och accepterar endast Bitcoin som betalning. När köparen väl betalar skickar säljaren en mycket dålig kvalitetsprodukt – eller värre, ingenting alls. Och eftersom Bitcoin-betalningarna är oåterkalleliga, finns det inget sätt att få tillbaka pengarna.
  4. En annan kategori av bedrägerier involverar en ICO. Eftersom kryptovalutamarknaden är väldigt oreglerad startar vissa personer medvetet bedrägliga blockchain-projekt. De utlovar någon nyskapande innovation och övertygar investerare att bidra med kapital. Men istället för att faktiskt utveckla projektet förklarar de det bara ett misslyckande och tar alla investerade pengar åt sig själva. Eftersom det är lätt att utropa konkurs, och investeringar alltid innebär en risk för förlust, finns det väldigt lite som kan göras för att skydda dem som backar dessa projekt. Det finns också många legitima ICO:er, men det kan vara svårt att skilja mellan dem och de bedrägliga. Så om du överväger att investera i ett nytt blockchain-projekt är det viktigt att granska det noggrant innan du öppnar plånboken.

7. Andra implementeringar av Blockchain

Bitcoin var den första och är fortfarande den största implementeringen av blockchain. Sedan dess har folk dock kommit på olika sätt att använda systemet.

A. Kryptovalutor

Ett sätt som människor har använt blockchain på är att skapa variationer på Bitcoin. Dessa kallar ofta sig själva förbättrade versioner av Bitcoin och är kollektivt kända som altcoins. Några av de större altcoinerna är:

  1. Litecoin: Litecoin lanserades 2011 och skiljer sig bara lite från Bitcoin-systemet. En skillnad är att det tar mindre tid att generera block. Jämfört med de tio minuter som det tar Bitcoin, genererar Litecoin ett block varje två och en halv minut. Det innebär att transaktioner verifieras snabbare. En annan skillnad ärhashing-algoritmen som används. Bitcoin använder SHA256 till algoritmen för bevis på arbete, medan Litecoin använder scrypt. En grej med scrypt är att det är svårare att skapa optimerad CPU- eller GPU-hårdvara för att lösa pusslet snabbare, vilket gör systemet mer rättvist för grävare. Med detta sagt finns det idag ASICS som kan användas för att gräva Litecoin.
  2. Zcash: Zcash lanserades nyligen under 2016. Likt Bitcoin ger det säkra transaktioner över en distribuerad liggare. Men Zcash skiljer sig från Bitcoin genom att använda en annan algoritm för bevis på arbete (kallad zk-SNARK) och använder en annan integritetsstrategi. I Bitcoin-systemet är avsändaren, mottagaren och den mängd pengar som överförs alla offentliga, medan de med Zcash kan förbli privata och skyddade. I slutet av 2017 hade Zcash redan nått en marknadsandel på en miljard dollar.
  3. Dogecoin: Dogecoin lanserades faktiskt som ett skämt som svar på vad vissa uppfattar som kryptovalutamani. Dess logotyp är ett mynt med ansiktet på hunden känd från den populära internetmemen Doge. Det är en total kopia av Bitcoin och erbjuder ingen differentiering eller förbättring, främst för att den inte var avsedd att tas på allvar. Initialt var myntets värde extremt lågt. Men värde höjdes väsentligt och det började få allvarliga investerare, och nådde nyligen en marknadsandel på två miljarder dollar. Skaparna, missnöjda med att myntet hade blivit det enda som det var meningen att håna, avlägsnade sig så småningom från projektet. Slutligen minskade värdet väsentligt när Ryan Kennedy, ägare till en Dogecoin-börs vid namn Moolah, greps för bedrägeri. Men från och med januari 2018 började värdet dock öka igen.

B. Implementationer för annat än valuta

Som nämnts ovan går blockchain-systemet att använda för mer än kryptovalutor. Det finns många andra nya idéer baserade på konstruktionen som är värda flera miljarder dollar.

  1. Ethereum: EEthereum är för applikationer vad Bitcoin är för valuta. Den ger en infrastruktur för att appar ska kunna köras utan en central server. Likt Bitcoin är den beroende av noder via internet. I det här fallet ger noderna den processorkraft som krävs för att en app ska kunna köras. För att förhindra missbruk och eliminera appar med låg kvalitet kräver Ethereum att appar spenderar en valuta som heter ether. Koden som utvecklats i Ethereum-nätverket drivs av en mjukvara som kallas Ethereums virtuella maskin. Utvecklare använder smarta kontrakt för att utveckla applikationen, som automatiskt körs när särskilda villkor uppfylls. Ett smart kontrakt kan till exempel vara att automatiskt skicka en produkt när betalningen väl är mottagen. Ethereum-appar kallas för DAP (decentraliserade applikationer), och hundratals har redan lanserats. Exempel är appar som har att göra med digitala signaturer, prediktionsmjukvara, laddningshantering av elektriska bilar samt sidor för spel om pengar på nätet.
  2. Ripple: Medan Bitcoin är avsett för allmänheten är Ripple ämnat för banker och betalningsnät. För närvarande använder banker protokollet SWIFT (Society for Worldwide Interbank FinancialTelecommunication), vilket kräver att intermediärer deltar. Detta, plus fluktuationer i valutakurser, leder ofta till att transaktioner försenas. Ripple gör det möjligt för finansinstitut att överföra och översända betalningar i realtid utan att det medför stora kostnader. Även om det ännu inte har antagits officiellt har många banker redan börjat använda Ripple i prövningsfaser. En viktig skillnad mellan Ripple och Bitcoin är att inte alla får ansluta sig till nätverket. Datorerna måste identifiera sig själva och behöver tillstånd för att delta. I den meningen är det inte egentligen varken decentraliserat eller offentligt.

Som vi har sett finns det några negativa aspekter med Bitcoin, och dessa bör tas upp. Men detta betyder inte att vi helt och hållet ska överge det. Blockchain är en äkta innovation som kan lösa otaliga problem. Det är upp till oss att vara kloka och använda det på ett lämpligt sätt.

 

Tyckte du att den här guiden var till hjälp? Om så är fallet kan du dela den med dina vänner och kollegor på Facebook och Twitter.

Var detta till hjälp? Dela det!
Dela på Facebook
Lägg upp det här på Twitter
Dela om du tror att Google inte vet tillräckligt mycket om dig